Sinfra deltar i Beredskapsveckan 2026

Den 21-27 september deltar Sinfra i Beredskapsveckan 2026, som leds av Myndigheten för civilt försvar. Årets tema är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Under veckan lyfter vi hur upphandling, ramavtal, leverantörssamverkan, beredskapslager och andra konkreta åtgärder bidrar till att stärka motståndskraften i samhällsviktig infrastruktur.

För att samhället ska fungera vid allvarliga störningar, höjd beredskap och ytterst krig måste samhällsviktiga verksamheter ha tillgång till nödvändiga varor, tjänster, komponenter och reparationsresurser. I den nationella strategin för försörjningsberedskap konstaterar regeringen:

”Försörjningsberedskap byggs inte på papper. Den byggs i avtal, i lager, i planering, i övningar och i förberedda beslut.”

Detta ligger nära Sinfras uppdrag och verksamhet. Som inköpscentral skapar Sinfra ramavtal och inköpslösningar för verksamheter inom bland annat energi, VA, fjärrvärme, fiber, hamnar, återvinning och annan samhällsviktig infrastruktur. Flera av lösningarna har direkt eller indirekt betydelse för verksamheternas kontinuitet och beredskap.

Genom Beredskapsutmaningen har Sinfra, tillsammans med aktörer från VA, lokalnät och fjärrvärme, utvecklat och konkretiserat en sektorsövergripande lösning för hur tillgången till kritiska reservdelar och komponenter kan stärkas. Lösningen bygger på gemensamma och roterande beredskapslager, beredskapsanpassade avtal och samverkan mellan behovsägare och leverantörsmarknad.

Under Beredskapsveckan 2026 publicerar vi fem delar under temat ”Så stärker vi motståndskraften i samhällsviktig infrastruktur”
Måndag: Sinfras roll i totalförsvaret
Tisdag: Ramavtal och inköp som bygger förmåga
Onsdag: VA- och energisektorernas perspektiv
Torsdag: Från analys till konkret åtgärd
Fredag: Sinfras slutsatser och vägen framåt

 

Sinfra hjälper samhällsviktiga verksamheter att omsätta beredskap till konkret förmåga.

Måndag 21 september

Sinfra är en del av Sveriges totalförsvar

Samhällsviktig infrastruktur är beroende av fungerande marknader, leverantörer, avtal och försörjningskedjor. Under Beredskapsveckan 2026 uppmärksammar Sinfra hur en inköpscentral kan bidra till Sveriges försörjningsberedskap och totalförsvar.

När totalförsvar diskuteras går tankarna ofta till myndigheter, försvar, kommuner och räddningstjänst. Men Sveriges motståndskraft är också beroende av de företag, leverantörer och samhällsviktiga verksamheter som upprätthåller grundläggande funktioner.

El, dricksvatten, fjärrvärme, fiber, avfallshantering och andra infrastrukturtjänster är beroende av tillgång till materiel, reservdelar, entreprenörer och specialistkompetens. Om dessa resurser inte kan anskaffas eller levereras påverkas möjligheten att upprätthålla och återställa verksamheten.

Den nationella strategin för försörjningsberedskap slår fast:
”Utan tillgång till varor, tjänster och fungerande leveranskedjor stannar det moderna samhället, och med det, totalförsvarets förmåga.”

Det är här Sinfras verksamhet kommer in.

Som inköpscentral samlar Sinfra efterfrågan från samhällsviktiga verksamheter och omsätter den i ramavtal och inköpslösningar. Genom samordnade upphandlingar, marknadsdialog och leverantörsuppföljning kan Sinfra bidra till bättre tillgång, tydligare krav och mer långsiktiga relationer mellan beställare och leverantörer.

Flera av Sinfras ramavtal omfattar produkter och tjänster med betydelse för beredskap och kontinuitet. Det kan handla om reservkraft, nödvattenlösningar, tekniska komponenter, kommunikationslösningar och andra resurser som behöver finnas tillgängliga när den ordinarie verksamheten utsätts för störningar.

Den nationella strategin beskriver upphandlingar och avtal som den vanligaste formen för samverkan mellan offentlig sektor och privat näringsliv. Strategin understryker att upphandlande organisationer behöver arbeta medvetet och långsiktigt med beredskapsfrågor i inköpsverksamheten.

Sinfras bidrag till totalförsvaret handlar därför inte om att ta över någon annan aktörs ansvar. Det handlar om att använda inköp, upphandling och samverkan för att skapa bättre förutsättningar för de verksamheter som ansvarar för samhällsviktig infrastruktur.

Sinfra hjälper samhällsviktiga verksamheter att omsätta beredskap till konkret förmåga.

Tisdag 22 september

Från ramavtal till beredskapsförmåga

Ramavtal och inköpslösningar är inte bara administrativa verktyg. Rätt utformade kan de bidra till kontinuitet, leveransförmåga och försörjningsberedskap i samhällsviktig verksamhet. En stor del av relationen mellan samhällsviktiga verksamheter och näringslivet regleras genom upphandlingar och avtal. Avtalen avgör vad som ska levereras, när det ska levereras, vilken kvalitet som krävs och hur parterna ska agera när förutsättningarna förändras.

Den nationella strategin för försörjningsberedskap anger därför som en särskild åtgärd:
”Beakta beredskapsaspekter i upphandlingar och avtalsskrivning.”

Strategin framhåller att offentliga organisationer behöver arbeta medvetet och långsiktigt med beredskapsfrågor i inköpsverksamheten för att kunna upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. För Sinfra är detta inte en separat fråga vid sidan av den ordinarie verksamheten. Beredskapsperspektivet behöver integreras där det är relevant i hela inköpsprocessen:

1. Behovsanalys: Vilken funktion måste kunna upprätthållas och vilka varor eller tjänster är kritiska?

2. Marknadsanalys: Vilka beroenden, flaskhalsar och alternativ finns i leverantörskedjan?

3. Upphandling: Vilka krav på leveransförmåga, redundans, informationsdelning och kontinuitet är proportionerliga?

4. Avtal: Hur ska ansvar, aktivering, tillgänglighet och förändrade förutsättningar hanteras?

5. Uppföljning: Kan leverantören faktiskt upprätthålla den förmåga som har avtalats?

Sinfras ordinarie ramavtal ger medlemsföretagen tillgång till ett brett utbud av varor och tjänster. Flera av dessa har en direkt koppling till verksamheternas beredskap, exempelvis lösningar för reservkraft, nödvatten, kommunikation och tekniska komponenter. Samtidigt ska inte ett vanligt ramavtal automatiskt beskrivas som ett beredskapsavtal. Kraven behöver anpassas efter marknaden, verksamhetens behov och vilken risk som ska hanteras. I vissa fall behövs beredskapsvillkor i ordinarie avtal. I andra fall kan särskilda beredskapsavtal, lagerlösningar eller kombinationer av flera verktyg vara mer ändamålsenliga.

Sinfras funktion är att hjälpa medlemsföretagen att navigera mellan dessa möjligheter och omsätta behov till genomförbara inköpslösningar.

Onsdag 23 september

Vad säger energi- och VA-sektorn om försörjningsberedskap?

Under Beredskapsveckan har Sinfra ställt tre frågor till företrädare för Svenskt Vatten och Energiföretagen Sverige. Syftet har varit att få deras perspektiv på försörjningsberedskap, kritiska beroenden och vilka åtgärder som behöver prioriteras för att stärka samhällets motståndskraft.

Vilka beroenden oroar sektorerna mest?

Svenskt Vatten lyfter tillgången till kemikalier som en av de viktigaste förutsättningarna för att vattenverk och reningsverk ska kunna fungera.

Energiföretagen Sverige pekar på beroenden till leverantörer, råvaror, bränsleförsörjning och riskerna för kaskadeffekter när störningar sprider sig mellan olika delar av samhället.

Vilka förmågor behöver stärkas?

Svaren visar att robusthet byggs av flera samverkande delar.

Svenskt Vatten lyfter särskilt fram behovet av nationell lagerhållning av kemikalier samt reparationsförmåga för den utrustning som krävs för att upprätthålla VA-verksamheten.

Energiföretagen Sverige pekar på behovet av bland annat:

  • reservdelar

  • kompetensförsörjning

  • cybersäkerhet

  • fysisk säkerhet

  • återställningsförmåga

Energiföretagen lyfter dessutom fram vikten av en tydligare nationell målbild för energisystemets funktion inom totalförsvaret.

Vad behöver prioriteras nu?

På frågan om vilka åtgärder som bör prioriteras framåt lyfter sektorerna bland annat:

VA-sektorn:

  • genomförande av förslagen i SOU 2024:82 Ökad va-beredskap

  • nationell lagerhållning av kemikalier

  • reparationsförmåga för kritisk utrustning

Energisektorn:

  • beredskapslager av kritiska komponenter

  • förstärkt reparationsberedskap

  • stärkt skydd av kritisk infrastruktur

Sinfras reflektion

Svaren visar att olika sektorer har olika kritiska resurser och beroenden. Men de visar också att flera frågor återkommer oavsett verksamhet:

  • tillgång till kritiska resurser

  • fungerande försörjningskedjor

  • reservdelar och komponenter

  • förmågan att reparera och återställa verksamhet

Just därför behöver försörjningsberedskap ses som en gemensam uppgift mellan verksamheter, leverantörer, branschorganisationer och offentliga aktörer.

Det är också utgångspunkten i Sinfras arbete med försörjningsberedskap.

Torsdag 24 september

Beredskapsutmaningen: Från identifierat behov till praktisk förmåga

Sverige behöver kunna reparera och återställa samhällsviktig infrastruktur även när ordinarie försörjningskedjor inte fungerar. Genom Beredskapsutmaningen har Sinfra, tillsammans med aktörer från VA, lokalnät och fjärrvärme, utvecklat och konkretiserat en sektorsövergripande lösning för hur gemensamma beredskapslager, upphandling och privat-offentlig samverkan kan bidra till en sådan förmåga.

Den nationella strategin för försörjningsberedskap innehåller tre övergripande mål:

  1. Upprätthålla försörjningsflöden av varor och tjänster

  2. Kompensera för störningar och avbrott

  3. Kunna prioritera kritiska flöden och behov vid bristsituationer

Beredskapsutmaningen har en särskilt tydlig koppling till mål 2. Strategin anger att förmågan att kompensera för avbrott bland annat kan byggas genom beredskapsaspekter i upphandlingar och avtal, beredskapslagring och privat-offentlig samverkan.

Slutrapporten från Beredskapsutmaningen identifierar tre centrala utmaningar:

  • den operativa samverkan mellan offentliga och privata aktörer behöver förstärkas

  • förmågan att prioritera och fatta gemensamma beslut i gråzonen behöver utvecklas

  • globala leveranskedjor skapar sårbarheter som inte kan hanteras enbart genom ordinarie leveransavtal

Som svar på de identifierade utmaningarna har Beredskapsutmaningen konkretiserat en modell där en gemensam beredskapstjänst upphandlas. Strategiska leverantörer ska etablera och förvalta gemensamma beredskapslager av kritiska standardkomponenter. Lagren ska kunna roteras genom ordinarie verksamhet, men alltid hållas över fastställda miniminivåer.

Modellen bygger på fem principer:

  1. Pooling: flera aktörer delar resurser och minskar den samlade kapitalbindningen.

  2. Rotation: lagret hålls funktionellt och aktuellt genom kontinuerlig omsättning.

  3. Strategiskt urval: resurser riktas mot komponenter med hög kritikalitet, sårbarhet och standardiserbarhet.

  4. Befintlig infrastruktur: leverantörernas lager, logistik, system och kompetens används i stället för att parallella strukturer byggs.

  5. Taktisk brygga: lagret ska skapa tid för omställning, alternativa leveranser och andra åtgärder, inte ersätta den långsiktiga försörjningsförmågan.

Kopplingen till den nationella strategin är direkt. Strategin efterfrågar försörjningsanalyser, näringslivsintegration, beredskapsanpassade avtal, lagerhållning av kritiska varor, prioritering vid brist och utvecklad privat-offentlig samverkan. Beredskapsutmaningen har konkretiserat hur dessa delar kan kombineras i en gemensam och operativ modell för VA, lokalnät och fjärrvärme.

Beredskapsutmaningen konkretiserar en sektorsövergripande lösning där gemensamma behov, leverantörsmarknadens förmåga, beredskapslager, upphandling och operativ samverkan sammanförs i en gemensam modell.

Sinfras unika position är att samla medlemsföretagens behov och omsätta dem tillsammans med leverantörsmarknadens lager, logistik, kompetens och leveransförmåga. Det är i mötet mellan dessa behov och marknadens förmåga som en fungerande och skalbar försörjningsberedskap kan byggas. Beredskapsutmaningen är därmed ett konkret exempel på hur flera av den nationella strategins inriktningar kan omsättas i praktisk förmåga.

Fredag 25 september

Från beredskap till förmåga

Årets tema för Beredskapsveckan är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”. Det är ett budskap som gäller både människor och organisationer. Sveriges motståndskraft är beroende av att många aktörer förstår sin roll och förbereder sig för att kunna fortsätta verka när förutsättningarna förändras. För Sinfra innebär det att använda vår roll som inköpscentral och strategisk partner för att stärka de verksamheter som upprätthåller samhällsviktig infrastruktur.

Den nationella strategin för försörjningsberedskap är tydlig:
”Försörjningsberedskapen är inte en uppgift för staten allena. Den vilar på så väl eget arbete som samverkan mellan myndigheter, kommuner, regioner, näringsliv och enskilda.”

Denna utgångspunkt ligger nära Sinfras arbetssätt. Genom våra ramavtal och inköpslösningar för vi samman medlemsföretagens behov med leverantörernas produkter, tjänster och förmågor. Genom marknadsdialog och uppföljning utvecklar vi relationer som behöver fungera både i vardagen och under mer ansträngda förhållanden.

Genom Beredskapsutmaningen har vi, tillsammans med aktörer från VA, lokalnät och fjärrvärme, tagit fram en sektorsövergripande lösning för att stärka tillgången till kritiska reservdelar och komponenter. Lösningen förenar gemensamma och roterande beredskapslager med förberedda avtal, tydliga prioriteringsprinciper och operativ samverkan.

Det innebär inte att ett lager, ett avtal eller ett initiativ ensamt löser försörjningsberedskapen. Styrkan ligger i kombinationen:

  • lager som skapar omedelbar tillgång

  • avtal som tydliggör ansvar och åtaganden

  • leveranskedjor som kan upprätthållas eller ställas om

  • information som kan delas säkert

  • övade processer för prioritering

  • samverkan som fungerar när flera aktörer påverkas samtidigt

Den nationella strategin ger inriktningen. Sinfras särskilda bidrag är att samla medlemsföretagens behov, föra samman dem med leverantörsmarknadens förmåga och omsätta dem i gemensamma, genomförbara lösningar.

Sinfra hjälper samhällsviktiga verksamheter att omsätta beredskap till konkret förmåga.

Genom vår position mellan medlemsföretagens behov och leverantörsmarknadens förmåga kan vi bidra till lösningar som är både verksamhetsnära, genomförbara och möjliga att skala upp.